| Teisdag 9 Fibbavari | Faitvidns dag | Faitvid, tjärved, gör det lätt att tända en eld. Tallar som smittats av törskatesvamp torkar i toppen eller vid en gren och där bildas tjärved, skatvid från toppen och milläut på mitten. Stubbarna kan också ge tjärved. |
| Måndag 8 Fibbavari | Snaikstus dag | A snaikstå är en gnista. Snaikstå är ett fint ord som får en att tänka på en brasa en kall dag, valborgsmäss och grillning. Enda barnet i en familj eller släkt kan också kallas aindeste snaikstu, enda gnistan. |
| Sundag 7 Fibbavari | Kleboningsdagen | Kleboningg är en gammal benämning på klädedräkt. Har man gamle kleboninggar kan det nu vara dags att hänga ut dem till vädring, så att inte kledsmakken, malen, förstör dem. |
| Laudag 6 Fibbavari | Rumphaldningsdagen | När varpen till en väv är färdig på varpställningen tas den ned genom att virkas med händerna till a rumpå. Det är denna svans som måste hållas, haldes ei, medan varpen bommas på i vävstolen. Därav rumphaldninggi. |
| Fredag 5 Fibbavari | Uppränningsdagen | Uppränningg är gutamålsnamnet på varpning och varp, före, under och efter vävningen. Innan man hade någon varpställning kanske man verkligen rännde, sprang, med trådarna längs en täun när man varpade. Vem vet ? |
| Torsdag 4 Fibbavari | Kytsneipus dag | Det är gott med varm soppa vintertid. Kytsneipå är en numera sällan serverad soppa, som är kokt på saltat kött och rotfrukter och spädd med mjölk. Somliga lägger också i gryn av något slag så det blir som en välling. |
| Onsdag 3 Fibbavari | Kvinnmässlaku | Lakå är tö och blidväder, och ibland kommer kvinnmässlaku efter kvinnmässknåbben och ibland kommer den före. Vintervädret på Gotland har sällan långa köldperioder, men blåser gör det ju nästan alltid. |
| Teisdag 2 Fibbavari | Kvinnmässknåbben | Kvinnmäss är ett namn på Kyndelsmässodagen, och kvinnmässknåbben uppträder vid den tiden. Det är en period med sträng kyla och snö. |
| Måndag 1 Fibbavari | Mardäusars dag | Mardäusar är ståtliga, starka kvinnor, stora både på längden och på bredden. A mardäuså kan inte gömma sig i mängden och det skall hon inte sträva efter heller. |
| Sundag 31 Januari | Eistarkambars dag | Eistarkambar är fina bakelser av ister, vetemjöl och kanske ägg och grädde. Degen kavlas ut och sporras så de liknar ett E, en kam eller en brudkrona, och sedan penslas de med ägg, doppas i strösocker och gräddas. |
| Laudag 30 Januari | Buldardagen | Just den här dagen kan man gärna träffas, ha trevligt och buldre, som betyder att man pratar högt och mycket. Om man kan göra det på gutamål är det bra, annars får man öva sig under buldardagen. Buldar kan också betyda åskmuller och annat buller. |
| Fredag 29 Januari | Päplinggdagen | Alla karlar har en gång varit en liten päplingg, en byksmass eller fått något annat rart smeknamn. Småväxt karl, dvärg, pyssling eller klen gosse kan päplingg översättas med. |
| Torsdag 28 Januari | All kalars dag | Karl på gutamål heter Kal, med stor eller liten bokstav, och flera karlar blir kalar. De mår bra av uppskattning, och därför får alla karlar sin egen dag. |
| Onsdag 27 Januari | Gatgrindis dag | Grinden mellan gårdsplanen, storgardn, och vägen utanför är gatgrindi, och den var till för att stänga in husdjuren på gården. Numera finns det sällan någon grind som blockerar utfarten mot gatan eller vägen. |
| Teisdag 26 Januari | Storsnäuus dag | Om du blev kall om fötterna vid snöskottningen är det stor risk att förkylningen, storsnäuu, nu har brutit ut. Fast övre luftvägsinfektioner lär ju orsakas av virus. |
| Måndag 25 Januari | Geiskdagen | Dagen då alla som tror på gammal vidskepelse, geisk, sadlar en häst då solen börjar skina, för att få veta hur året kommer att bli. |
| Sundag 24 Januari | Nygelhäntes dag | Denna dag tillägnas dem som alltid fryser om fingrarna så det nyglar, värker i dem, också efter det att de har kommit in i värmen, kort sagt, de som är nygelhänte. |
| Laudag 23 Januari | Snåikastningsdagen | Efter ett yrväder följer snöskottningen, snåikastninggi. Arbetet är tungt och slitsamt och mest lämpat för maskiner, om det går att komma fram med dem. |
| Fredag 22 Januari | Äurdagen | Äurdagen är yrväderdagen, men ofta räcker en snöyra två, tre eller flera dagar och det kommer mängder av snö. Då kan de som annars aldrig är nöjda gå med på att de har fått tillräckligt. |
| Torsdag 21 Januari | Spursnåidagen | Jägarnas favoritvinterdag är spursnåidagen med spårsnö och vackert väder. Även utan vapen är det härligt att ta en promenad och se vad som har rört på sig i naturen. |
| Onsdag 20 Januari | Stäuvädardagen | När vädret är sådant att man helst inte vill gå ut, är det stäuvädar, stugväder. Det kan innebära kuling med stormbyar eller massor av blötsnö som vräker ned, men det finns fler stäuvädar, och alla är lika obehagliga. |
| Teisdag 19 Januari | Kaulusdakkus dag | Kaulusdakkar, alfågelhonor, var förr ett uppskattat tillskott i mathållningen. De åts som regel kokta. Fåglarna kunde fångas med bottensnaror, något som inte är tillåtet idag. |
| Måndag 18 Januari | Spinnrukkens dag | Spinnrocken togs fram igen när helgdagarna var över. Nu skulle det spinnas både lin och ull för att sen hinna vävas förrän våren kom, för då blev det andre årkar både ute och inne. |
| Sundag 17 Januari | Gåimäppeldagen | Ti gåime kan betyda att gömma men också att spara. Gåimäppel är höst- och vinteräpplen som tål lagring, och nu kan det vara dags att ta fram dem och göra en god äppelkaka efter eget huvud eller mormors recept. |
| Laudag 16 Januari | Pussldagen | Pussldagen kan handla om att lägga pussel men annars finns det en massa tidskrävande småsysslor som skulle ha varit gjorda för länge sedan. Tänk så skönt att det äntligen blev gjort! |
| Fredag 15 Januari | Sitårkars dag | Det är nu man skall sätta igång med sitårkar, arbete som utförs sittande. Förr lappade man fisknät, kardade ull och stickade strumpor. Nu finns många sitårkar att välja på och alla är bra, om man kan prata samtidigt. |
| Torsdag 14 Januari | Eisgatus dag | Alltför många dagar varje vinter får vi stå ut med eisgatå, halt väglag. Man behöver inte ut på gator och vägar utan det kan finnas tillräckligt stor eisgatå utanför dörren för att man skall halka omkull. Broddar är bra. |
| Onsdag 13 Januari | Tjugendagen | Tjugendagen, eller på svenska tjugondedag jul, är den allra sista juldagen, och nu tar den riktiga vardagen vid. Det är rätt skönt tycker många som tröttnat på julpynt, men felet är kanske att man har börjat långt före jul? |
| Teisdag 12 Januari | Drikksäupus dag | Nu är jauldrikke precis lagom att koka dricksoppa på, för den skall inte vara för färsk. Den värmer gott en äurvädasdag, och får man sen en bit fläsk eller en staikt strämmingg på en surbrödskiva till då mår man gutt. |
| Måndag 11 Januari | Strumpsukkars dag | En tyst dag, som det blir när man litet försiktigt tassar omkring i strumpsukkar, i bara strumporna, utan skor. |
| Sundag 10 Januari | Marjasdagen | Marjas är ett kortspel, vars namn kommer av det franska ordet för giftermål, mariage, och ett helt par, kung och dam av samma sort, ger poäng. Bondtolva är det svenska namnet. |
| Laudag 9 Januari | Flippdagen | Julölet, jauldrikke, om det finns något kvar, kan förvandlas till flipp om det hettas upp med äppelgåttar, socker och brännvin. Vetebröd eller kakor kan läggas i eller ätas till. Flipp bör inte kombineras med bilkörning |
| Fredag 8 Januari | A-kusinars dag | A-kusin betyder syssling eller tvåmänning på svenska. Tvåmänningg eller tveimänningg på gutamål är en liten fiskebåt som är lagom för två personer. |
| Torsdag 7 Januari | Lidu dagen | Lidu dagen är den lediga dagen, som du verkligen har gjort dig förtjänt av efter allt arbete. Se bara till att den blir en fridag och inte fylls med något annat som du tror att du måste göra! |
| Onsdag 6 Januari | Trettndagen | Trettndagen, eller trettondedag jul. Nu är det slut på storhelgen, skolorna börjar och vintern kommer kanske på allvar med snöyra och kyla. |
| Teisdag 5 Januari | Bidlages dag | Bidlage betyder bjudlaget, dem man brukar bjuda när man har fest, inte grannar eller släkt men ändå trevliga att umgås med. |
| Måndag 4 Januari | Grannlages dag | En bra dag att bjuda in alla dem som bor närmast, hela grannlage, på kaffe och kakor eller vad de nu föredrar. |
| Sundag 3 Januari | Jaullaikars dag | Idag kan vi fösöka att minnas vad vi lekte för jullekar förrän TV och datorer gjorde sitt intåg i våra hem. Nytar, nötter, användes när man lekte Kallskoge eller Mitt svein gar ei skogen. Andra sittlekar var Ett skepp kommer lastat, och Kejsaren i Kina tycker inte om T. |
| Laudag 2 Januari | Leilnöiårsdagen | Dagen efter nyårsdagen har av tradition haft namnet leilnöiårsdagen, lilla nyårsdagen, men stäurnöiårsdagen säger man aldrig. |
| Fredag 1 Januari | Gynninggi | Ti gynne betyder att börja, och gynninggi är början eller begynnelsen. Om skapelseberättelsen i Bibeln skulle översättas till gutamål skulle den inledas: ”Ei gynninggi skaped…” |