2009 | 2010
Torsdag 11 Mass Bläkkus dag Nu är det vår, för bläkku, tofsvipan, har kommit. Tyvärr har den minskat i antal, men ännu kan man höra den ropa pii-vitt sent på kvällarna och se den flyga på sitt karakteristiska sätt.
Onsdag 10 Mass on 10 Ansndagen Ansn är ett kort och bra ord som betyder en gång till. Varför skall man krångla till det med att säga eller skriva repetition när det är enklare med ansn?
Teisdag 9 Mass Slundue fålks dag Slundu är ett väldigt bra gutamålsord som har många olika betydelser, som slug, finurlig, illmarig, smart, klurig, klipsk och slipad.
Måndag 8 Mass Kvinnfålkis dag Internationella kvinnodagen bör bli kvinnfålkis dag på gutamål. Kvinnfålksmänske kan man också säga, och då hörs det ju att kvinnor är både folk och människor.
Sundag 7 Mass Gaistrivne fålks dag Gaistriven är detsamma som väderbiten. Blir man gastriven är det betydligt värre, för gastar hör hemma bland spöken och troll, om man nu tror på sådant.
Laudag 6 Mass Åirnsnapars dag I visan om massgaistn talas det om åirnsnapar bla, blåfrusna örsnibbar. Nasnäbben, nästippen, och finggarändar, fingertopparna, är andra kroppsdelar som lätt blir iskalla.
Fredag 5 Mass Massgaistdagen Massgaistn är känd från visan som har samma melodi som ”Vårvindar friska”, och så kan man ju också kalla den pinande blåsten i mars månad.
Torsdag 4 Mass Gaimaldus dag På sommaren uppskattar folk öppna landskap, fin utsikt och solbelysta fält. Samma område i mars månad är ett ställe där det blåser jämt och inte är lä någonstans. Det är just vad som menas med a gaimaldå.
Onsdag 3 Mass Stundnem fålks dag Stundnem är den som tar vara på alla småstunder under dagen och gör något nyttigt hela tiden. Det finns ju faktiskt sådana människor.
Teisdag 2 Mass Smörrbrödagen Smörrbrö låter nästan som om det var danska, men det är ett gutamålsord för smörgås. Har man rikligt med pålägg, som danska smörrebröd, duger de bra till en hel måltid, men de kan ju också kompletteras med en varm och god soppa.
Måndag 1 Mass Kattbånsns dag Båns är något stort och runt, och kattbåns låter rart, men hann-katt hette det tidigare. ”Mårmårs bånsn” är en läsvärd berättelse på gutamål, för barn och vuxna.
Sundag 28 Fibbavari Maje Av årets alla namnsdagar är det nog Mariadagen som är mest känd, kanske för att många har det namnet. Maje är ett gammalt gotländskt smeknamn för Maria.
Laudag 27 Fibbavari Kränkus dag A kränkå är oftast en pall på svenska, men alla kränkar är inte avsedda att sitta på. De kan se väldigt olika ut, beroende på användningen, som mjölkkränkå, ullkränkå, skrubbkränkå och vävkränkå.
Fredag 26 Fibbavari Svänggdagen Ti svängge betyder att fasta, svälta, inte äta alls. Ordet har troligen samband med svenskans svångrem, som på gutamål kan heta svältrem.
Torsdag 25 Fibbavari Stikktråius dag Gutamålsordet tråiå betyder närmast jacka eller kavaj, som i orden skinntråiå och vammelstråiå, och tröja på svenska motsvaras av stikktråiå. Det var sådana tröjor i vackra mönster som förr såldes av tråikällinggar.
Onsdag 24 Fibbavari Per hitstain Dagarna blir allt längre och solen kommer högre och värmer mer. Per hitstain, som är en gammal märkesdag talar om att stenarna i strandkanten hettas upp av solen så att isen smälter i en ring omkring dem.
Teisdag 23 Fibbavari Slabbmyssus dag A mysså me slabbar pa, liksom äugleaugå, är sådant som fastlänningar kan utsättas för på Gotland. Slabbar är öronlappar som kan fällas ned, så en ryssmössa är en typisk slabbmysså.
Måndag 22 Fibbavari Slinggbyrdagen När man skulle börja binda på en ny slinga till ett strömminggarn ansågs det fördelaktigt att börja i februari då solen gick in i Fiskarnas tecken.
Sundag 21 Fibbavari Sjöeisns dag Sjöeisn säger man nu och sjoeisn sade man förr, men det är havsisen som menas. Gylar, vätar, träsk och mörar finns det inne på Gotland, men inte sjöar.
Laudag 20 Fibbavari Di rispretes dag Risprete säger man om träd som är rätkluvna, där fibern ligger rakt i virket, som blir lämpligt till snickerier. Risprete kan också sägas om människor, men då menar man att de är rättrådiga, noggranna, och håller sina löften.
Fredag 19 Fibbavari Di ainsöiltes dag Träd som är ainsöilte är vridna motsols, åt vänster, i kärnan, vilket gör virket svårt att bearbeta. Folk som har vänstersympatier inombords kan fira idag.
Torsdag 18 Fibbavari Di snones dag Tallar och granar kan växa så att fibrerna i virket blir vridna medsols, åt höger, och då säger man att de är snone. En person som har sina sympatier och åsikter riktade åt höger kan räkna den här dagen som sin.
Onsdag 17 Fibbavari Gradstukkens dag Gradstukken är termometern, och gradtale är antalet grader den visar. Gradstukken är viktig för en gotlänning, men inte så nödvändig som regnmätaren. Här är många människors inkomst väderberoende.
Teisdag 16 Fibbavari Fettbånsns dag En flottyrkokt kaka med många namn är fettbånsn. Namnet donas, efter engelskans doughnuts, degnötter, kom kanske med emigranter som återvände. På svenska heter fettbånsar munkringar.
Måndag 15 Fibbavari Kruppkaksmåndagen Kruppkaksmåndagen kallas dagen före fettisdagen. Gotländska kroppkakor görs på kokt potatis och fylls med stekt fläsk, lök och kryddpeppar. De öländska däremot innehåller råriven potatis och rått fläsk och måste kokas länge. Ofyllda kroppkakor är blinninggar.
Sundag 14 Fibbavari Kerlaiksdagen Alla hjärtans dag på Valentins namnsdag är ju ett nytt, importerat påfund. Men tanken är fin, och kärleken, kerlaiken, behövs alla dagar.
Laudag 13 Fibbavari Snarvkyldis dag Vinterns kallaste tid på Gotland är omkring den här tiden. Det är senare än på fastlandet, genom att havsvattnet håller kvar både värme och köld längre. Snarv kyld betyder sträng och hård kyla.
Fredag 12 Fibbavari Bölghankeldagen Bölg är bälg på svenska, hankel detsamma som handkläde och tillsammans blir det tumvantar. De är i alla fall mycket varmare än fingervantar.
Torsdag 11 Fibbavari Gäulärtars dag Med gäulärtar menas oftast ärtsoppa, ärter med fläsk. Det är en av de allra äldsta maträtterna, eftersom ärter började odlas tillsammans med säd under stenåldern, och griskött åt man redan då, men ärterna har nog förädlats och blivit gulare och mera lättkokta sen dess.
Onsdag 10 Fibbavari Frustu fålks dag En dag för den som är frustu, frusen av sig. Plocka fram din gamla fula ylletröja, något varmt på fötterna, något varmt att dricka och tänd en brasa. Tänk på att snart går vintern mot sitt slut.
Teisdag 9 Fibbavari Faitvidns dag Faitvid, tjärved, gör det lätt att tända en eld. Tallar som smittats av törskatesvamp torkar i toppen eller vid en gren och där bildas tjärved, skatvid från toppen och milläut på mitten. Stubbarna kan också ge tjärved.
Måndag 8 Fibbavari Snaikstus dag A snaikstå är en gnista. Snaikstå är ett fint ord som får en att tänka på en brasa en kall dag, valborgsmäss och grillning. Enda barnet i en familj eller släkt kan också kallas aindeste snaikstu, enda gnistan.
Sundag 7 Fibbavari Kleboningsdagen Kleboningg är en gammal benämning på klädedräkt. Har man gamle kleboninggar kan det nu vara dags att hänga ut dem till vädring, så att inte kledsmakken, malen, förstör dem.
Laudag 6 Fibbavari Rumphaldningsdagen När varpen till en väv är färdig på varpställningen tas den ned genom att virkas med händerna till a rumpå. Det är denna svans som måste hållas, haldes ei, medan varpen bommas på i vävstolen. Därav rumphaldninggi.
Fredag 5 Fibbavari Uppränningsdagen Uppränningg är gutamålsnamnet på varpning och varp, före, under och efter vävningen. Innan man hade någon varpställning kanske man verkligen rännde, sprang, med trådarna längs en täun när man varpade. Vem vet ?
Torsdag 4 Fibbavari Kytsneipus dag Det är gott med varm soppa vintertid. Kytsneipå är en numera sällan serverad soppa, som är kokt på saltat kött och rotfrukter och spädd med mjölk. Somliga lägger också i gryn av något slag så det blir som en välling.
Onsdag 3 Fibbavari Kvinnmässlaku Lakå är tö och blidväder, och ibland kommer kvinnmässlaku efter kvinnmässknåbben och ibland kommer den före. Vintervädret på Gotland har sällan långa köldperioder, men blåser gör det ju nästan alltid.
Teisdag 2 Fibbavari Kvinnmässknåbben Kvinnmäss är ett namn på Kyndelsmässodagen, och kvinnmässknåbben uppträder vid den tiden. Det är en period med sträng kyla och snö.
Måndag 1 Fibbavari Mardäusars dag Mardäusar är ståtliga, starka kvinnor, stora både på längden och på bredden. A mardäuså kan inte gömma sig i mängden och det skall hon inte sträva efter heller.
Sundag 31 Januari Eistarkambars dag Eistarkambar är fina bakelser av ister, vetemjöl och kanske ägg och grädde. Degen kavlas ut och sporras så de liknar ett E, en kam eller en brudkrona, och sedan penslas de med ägg, doppas i strösocker och gräddas.
Laudag 30 Januari Buldardagen Just den här dagen kan man gärna träffas, ha trevligt och buldre, som betyder att man pratar högt och mycket. Om man kan göra det på gutamål är det bra, annars får man öva sig under buldardagen. Buldar kan också betyda åskmuller och annat buller.
Fredag 29 Januari Päplinggdagen Alla karlar har en gång varit en liten päplingg, en byksmass eller fått något annat rart smeknamn. Småväxt karl, dvärg, pyssling eller klen gosse kan päplingg översättas med.
Torsdag 28 Januari All kalars dag Karl på gutamål heter Kal, med stor eller liten bokstav, och flera karlar blir kalar. De mår bra av uppskattning, och därför får alla karlar sin egen dag.
Onsdag 27 Januari Gatgrindis dag Grinden mellan gårdsplanen, storgardn, och vägen utanför är gatgrindi, och den var till för att stänga in husdjuren på gården. Numera finns det sällan någon grind som blockerar utfarten mot gatan eller vägen.
Teisdag 26 Januari Storsnäuus dag Om du blev kall om fötterna vid snöskottningen är det stor risk att förkylningen, storsnäuu, nu har brutit ut. Fast övre luftvägsinfektioner lär ju orsakas av virus.
Måndag 25 Januari Geiskdagen Dagen då alla som tror på gammal vidskepelse, geisk, sadlar en häst då solen börjar skina, för att få veta hur året kommer att bli.
Sundag 24 Januari Nygelhäntes dag Denna dag tillägnas dem som alltid fryser om fingrarna så det nyglar, värker i dem, också efter det att de har kommit in i värmen, kort sagt, de som är nygelhänte.
Laudag 23 Januari Snåikastningsdagen Efter ett yrväder följer snöskottningen, snåikastninggi. Arbetet är tungt och slitsamt och mest lämpat för maskiner, om det går att komma fram med dem.
Fredag 22 Januari Äurdagen Äurdagen är yrväderdagen, men ofta räcker en snöyra två, tre eller flera dagar och det kommer mängder av snö. Då kan de som annars aldrig är nöjda gå med på att de har fått tillräckligt.
Torsdag 21 Januari Spursnåidagen Jägarnas favoritvinterdag är spursnåidagen med spårsnö och vackert väder. Även utan vapen är det härligt att ta en promenad och se vad som har rört på sig i naturen.
Onsdag 20 Januari Stäuvädardagen När vädret är sådant att man helst inte vill gå ut, är det stäuvädar, stugväder. Det kan innebära kuling med stormbyar eller massor av blötsnö som vräker ned, men det finns fler stäuvädar, och alla är lika obehagliga.
Teisdag 19 Januari Kaulusdakkus dag Kaulusdakkar, alfågelhonor, var förr ett uppskattat tillskott i mathållningen. De åts som regel kokta. Fåglarna kunde fångas med bottensnaror, något som inte är tillåtet idag.
Måndag 18 Januari Spinnrukkens dag Spinnrocken togs fram igen när helgdagarna var över. Nu skulle det spinnas både lin och ull för att sen hinna vävas förrän våren kom, för då blev det andre årkar både ute och inne.
Sundag 17 Januari Gåimäppeldagen Ti gåime kan betyda att gömma men också att spara. Gåimäppel är höst- och vinteräpplen som tål lagring, och nu kan det vara dags att ta fram dem och göra en god äppelkaka efter eget huvud eller mormors recept.
Laudag 16 Januari Pussldagen Pussldagen kan handla om att lägga pussel men annars finns det en massa tidskrävande småsysslor som skulle ha varit gjorda för länge sedan. Tänk så skönt att det äntligen blev gjort!
Fredag 15 Januari Sitårkars dag Det är nu man skall sätta igång med sitårkar, arbete som utförs sittande. Förr lappade man fisknät, kardade ull och stickade strumpor. Nu finns många sitårkar att välja på och alla är bra, om man kan prata samtidigt.
Torsdag 14 Januari Eisgatus dag Alltför många dagar varje vinter får vi stå ut med eisgatå, halt väglag. Man behöver inte ut på gator och vägar utan det kan finnas tillräckligt stor eisgatå utanför dörren för att man skall halka omkull. Broddar är bra.
Onsdag 13 Januari Tjugendagen Tjugendagen, eller på svenska tjugondedag jul, är den allra sista juldagen, och nu tar den riktiga vardagen vid. Det är rätt skönt tycker många som tröttnat på julpynt, men felet är kanske att man har börjat långt före jul?
Teisdag 12 Januari Drikksäupus dag Nu är jauldrikke precis lagom att koka dricksoppa på, för den skall inte vara för färsk. Den värmer gott en äurvädasdag, och får man sen en bit fläsk eller en staikt strämmingg på en surbrödskiva till då mår man gutt.
Måndag 11 Januari Strumpsukkars dag En tyst dag, som det blir när man litet försiktigt tassar omkring i strumpsukkar, i bara strumporna, utan skor.
Sundag 10 Januari Marjasdagen Marjas är ett kortspel, vars namn kommer av det franska ordet för giftermål, mariage, och ett helt par, kung och dam av samma sort, ger poäng. Bondtolva är det svenska namnet.
Laudag 9 Januari Flippdagen Julölet, jauldrikke, om det finns något kvar, kan förvandlas till flipp om det hettas upp med äppelgåttar, socker och brännvin. Vetebröd eller kakor kan läggas i eller ätas till. Flipp bör inte kombineras med bilkörning
Fredag 8 Januari A-kusinars dag A-kusin betyder syssling eller tvåmänning på svenska. Tvåmänningg eller tveimänningg på gutamål är en liten fiskebåt som är lagom för två personer.
Torsdag 7 Januari Lidu dagen Lidu dagen är den lediga dagen, som du verkligen har gjort dig förtjänt av efter allt arbete. Se bara till att den blir en fridag och inte fylls med något annat som du tror att du måste göra!
Onsdag 6 Januari Trettndagen Trettndagen, eller trettondedag jul. Nu är det slut på storhelgen, skolorna börjar och vintern kommer kanske på allvar med snöyra och kyla.
Teisdag 5 Januari Bidlages dag Bidlage betyder bjudlaget, dem man brukar bjuda när man har fest, inte grannar eller släkt men ändå trevliga att umgås med.
Måndag 4 Januari Grannlages dag En bra dag att bjuda in alla dem som bor närmast, hela grannlage, på kaffe och kakor eller vad de nu föredrar.
Sundag 3 Januari Jaullaikars dag Idag kan vi fösöka att minnas vad vi lekte för jullekar förrän TV och datorer gjorde sitt intåg i våra hem. Nytar, nötter, användes när man lekte Kallskoge eller Mitt svein gar ei skogen. Andra sittlekar var Ett skepp kommer lastat, och Kejsaren i Kina tycker inte om T.
Laudag 2 Januari Leilnöiårsdagen Dagen efter nyårsdagen har av tradition haft namnet leilnöiårsdagen, lilla nyårsdagen, men stäurnöiårsdagen säger man aldrig.
Fredag 1 Januari Gynninggi Ti gynne betyder att börja, och gynninggi är början eller begynnelsen. Om skapelseberättelsen i Bibeln skulle översättas till gutamål skulle den inledas: ”Ei gynninggi skaped…”