Gutamålsgillet stiftades den 20 juli 1945 av tio personer som ville göra något för att, som det står i stiftelseurkunden, det ”hos deras landsmän skulle inpräntas kunskapen om och förfarenheten i deras fäders tungomål, det ock gutamålet kallas”. Initiativtagare var tidningsmannen Arthur Nilsson, som även var sällskapets förste gillesskrivare. De övriga stiftarna var David Ahlqvist, Arvid Berggren, Theodor Erlandsson, Herbert Gustavson, Albin N Segerlund, K P A Österberg. Även Gustaf Larsson, Margit Olofsson och Nils Tiberg tillhör stiftarna, men var förhindrade att närvara vid det första mötet.
De tio verkade på många sätt för bevarandet av det gutniska språket. Redan före gillets tillkomst hade Herbert Gustavson redigerat ”Gotländsk Ordbok” men han gav sig sedan i kast med ”Ordbok över Laumålet på Gotland”. Gustavson satt också i redaktionskommittén för utgivningen av gillets antologi ”Fran Gard u Gaimald – Dikt u verklihait pa gutamål”. Theodor Erlandsson dokumenterade språket och dess betydelse bl. a. i böckerna ”En döende kultur”. David Ahlqvist lät personerna tala gutamål i mängder av folkkära böcker och teaterpjäser,
Margit Olofsson, mer känd som Anna Kajsa Hallgard använde också det gotländska språket i sin produktion. Gustaf Larsson skrev oftast på svenska, men hans ”Gutniska Dikter” skulle komma att bli mest älskade också för att de visade gutniskans fulla värde som poetiskt språk.
Efter hand har nya eldsjälar valts in och arbetat vidare i grundarnas anda. Under 1970-talet samverkade gillet med Gotlands Bildningsförbund för att ta fram material för gutamålets studium. Här medverkade bland andra Gunnar Ahlqvist, Torsten Gislestam, Las Jakobsson och Roland Olsson. En annan gillesmedlem, professor Ingemar Olsson, skrev böcker om ”Gotlands Stavgardar” och ”Gotländska ortnamn”, riksspelmannen Svante Pettersson bidrog till språkets bevarande genom uppteckningar av gotländsk musik och visor. Många andra gillesmedlemmar har gjort insatser för gutamålet inte minst från estraden, exempelvis Allan Nilsson och många andra av Närrevyns aktörer liksom efterföljarna Gotlandsrevyn på Rondo i Klintehamn.
Det genuina gotländska språket har sina rötter i forngutniskan. Detta språk tillmäts inom språkforskningen rangen av ett särskilt fornnordiskt språk. Forskare som Elias Wessén och Dietrich Hofmann har även påvisat att forngutniskan har vissa särdrag som kan tyda på släktskap med det gamla gotiska språket. Mot denna bakgrund verkar gutamålsgillet för att EU:s stöd till mindre använda språk och minoritetsspråk skall komma det nutida gutniska språket till del.
Sommaren 1992 fick gillet sin första styrelse och året efter författades stadgarna, där det i § 1 fastslås att gillets ändamål är att, enligt instiftelseurkunden, främja forskningen kring och vården av det uråldriga gotländska språket – gutamålet. Gillet skall även medverka till det nu levande språkets sunda utveckling och tillgänglighet för kommande generationer.
Gotlänningen har en stark hembygdskänsla och inser att det gamla språket är en oumbärlig del av det gutniska kulturarvet. Under senare år har gutamålet upplevt en renässans. Vi ser bland annat att många företag vill använda gutamål i sin marknadsföring och ber gillet om hjälp med språk och stavning.
Sedan 1989 har Radio Gotland sänt programmet Gutamål, de första 22 åren med Las Jakobsson och Bosse Carlgren som programledare, men efter program nr. 900 har de lämnat stafettpinnen vidare. Att språket ännu lever bekräftas av att över 1 500 personer under åren deltagit med brev och telefonsamtal och att ytterligare 15 000–20 000 gotlänningar i alla åldrar tillhör lyssnarskaran. Sedan1998 har programmen lagts ut på Internet, på senare tid även via webbradio och podradio, och avlyssnas över hela världen.
Det massmediala intresset för gutamålet växer. Genom tillkomsten av gillets Allnakku 2009 publiceras alltjämt förklaringar till dagarnas namn i almanackan dagligen i Gotlands Tidningar, Gotlands Allehanda samt Radio Gotland. Roland “Astäuen” Olsson skriver varannan vecka en hela sida Gutamål i Gotlands Allehanda. Det medför att allt fler hör av sig till gillet med förfrågningar om översättningar, gutamålsord för nya företeelser, efterlysningar av talesätt m.m.
Ett flertal arbeten i syfte att främja gutamålet har inletts under 1990-talet. Det största av dem är att till datamedium överföra laubonden Jakob Karlssons samtliga brev till Mathias Klintberg, det vill säga det huvudsakliga underlaget för Ordbok över Laumålet på Gotland, av vilka tidigare endast ett fåtal publicerats i obeskuret skick. Arbetet initierades av Sven Håkansson i Göteborg. De första 20 breven publicerades i december 2000 med titeln ”Fäi-Jakås fyst brevi”. Dessutom har uttalet dokumenterats genom att Radio Gotland spelat in Las Jakobssons uppläsningar av samtliga brev i boken. ”Flair brev fran Fäi-Jakå” blev titeln på den andra boken som kom hösten 2012. I boken finns också Eva Sjöstrands pjäs ”Ei häude pa Fäi-Jakå”, baserad på brevväxlingen mellan Jakob och Lekton, som Gutamålsgillet satte upp på Jakob Karlssons gård i Fie i Lau sommaren 2010.
Många andra projekt har dragits igång: Vid årsmötet 2001 utdelades priser till de första vinnarna i gillets skrivartävling. Sven Norbergs idé har lett till att gillet nu varje år utlyser en tävling inom olika litterära genrer. De flesta av tävlingsbidragen har publicerats i gillets medlemsblad ”Leit Mair gutamål” samt under 2011 och 2012 i Gotlands Allehanda. Andra arbeten är inventering av namn på vägar och vägskäl, insamling av berättelser om bysar och andra väsen samt utgivning av en förteckning av gotländska växtnamn. Till hjälp med gutamål i skolorna har tagits fram arbetsblad och gillet ställer gärna upp som resurs. Vid flera tillfällen har gymnasierna fått information om gutamålet vid särskilda halvdagssamlingar. Även inför studenter på Högskolan och Uppsala Universitet har gillet informerat om gutamålet. Sedan 2009 har gillet producerat Gutamålgildes Allnakku, en väggalmanacka med gamla och nya gutniska märkesdagar. Varje år uppgraderas almanackan med några nya namn på dagar.
I samarbete med Landsarkivet och Hembygdsförbundet förser gillet en unik samling dokumentärfilmer från 1950-talet med berättartexter på gutamål. Föreningen bidrar kontinuerligt till projekt som sprider material om och med gutamål i olika medier. Under 2011 skapade en arbetsgrupp texter på gutamål med svensk översättning till bilder av gamla tiders mjölkproduktion. Dessa exponerades på 1,7 miljoner mjölkpaket. Samma år blev gutamålet rent av upphöjt till musik i ett verk av den tyska komponisten Antje Vowinckel.
Gutamålsgillet har från och med hösten 2000 sin egen webbplats, gangard på nygutniska. Adressen dit är www.gutamal.org. Gangardn har sidor om gillet och dess verksamhet, det gutniska språket, låter besökaren läsa och höra texter på gutamål och ger service åt medlemmar och övriga besökare.
Ordlistan på nätet. Hemsidan fick under hösten 2005 ett nytillskott i form av en databas, där en arbetsgrupp under perioden 2006-2012 fört in över 30 000 ord ur Gotländsk Ordbok och Ordbok över Laumålet. Allmänheten kan nu söka på svenska och gutniska ord i databasen, en nyckel till all den kunskap som på grund av ordböckernas uppläggning varit svår för allmänheten att finna. Databasen kompletteras fortlöpande bland annat med nygutniska ord.
En ”app” för iPhone och iPad presenterades våren 2011 och en androidversion kom under våren 2013. Via appen kan man få tillgång till både Gillets Allnakku och Ordlista.
Gutamålets stavning har efter ett flerårigt arbete av Stavningsgruppen begåvats med stavningsrekommendationer, vilka enhälligt antogs vid årsmötet 2006. Arbetet har baserats på de grundligt genomtänkta regler som upprättades för boken ”Fäi-Jakås fyst brevi”. Denna stavningsprincip har modifierats något för att bättre motsvara hur dagens gutamålstalande skriver.
Bojans Bodi är en mycket exklusiv affär där man kan köpa underbara ting där gutamålet ingår, tygkassar, tröjor, böcker, spel för barnen, planscher, kakpusar, pennor, bokmärken och mycket annat. Inget av detta kan inhandlas i vanliga butiker – man måste känna till telefonnumret till Valborg Hejdenberg! Allt finns presenterat på www.gutamal.org.
Världens första gutamålskurs på högskolenivå anordnades hösten 2009 av Högskolan på Gotland i samarbete med Uppsala Universitet. En ny kurs anordnas sommaren 2013.
Buldardagen infaller den sista lördagen i januari. Sedan 2010 träffas man och buldrar, talar gutamål med varandra och njuter otndag på en mängd platser över hela Gotland.
Forskargrupp. För att förstärka arbetet med att främja forskningen om språket har styrelsen beslutat att inom gillet bilda en särskild forskargrupp där gillets språklärde och andra intresserade kommer att ingå. Gruppen ska försöka underlätta arbetet för utomstående forskare men även utröna möjligheterna att skapa ett gutniskt skriftspråk m.m.
